Nu är Skrivareklippan redo för att ta emot besökare igen. Bryggan är klar och bojarna är på plats.
Visste du det här om Skrivareklippan?
Skrivareklippan fick sitt namn efter Peder Skrivare som var borgmästare i Varberg under 1500-talets andra hälft.
År 1753 överlämnades ön genom kungligt brev till Varberg som fick tillstånd att anlägga en lotsinrättning på ön.
År 1798 sökte lantmätaren Georg Marin hos Kungl. Majt. att få anlägga ett saltverk på ön. Den 11 sep samma år fick han tillståndet men däremot fick han inte hindra lotsarna för att nyttja klippan. Till öns historia hör vidare en sjömansgrav. En med fartyg hitkommen kolerasjuk sjöman ligger begravd där. Veterligen då det enda kolerafallet som funnits i Varberg.
Vid angöringsplatsen ”soffan”, på öns nordliga del, har en resande vetenskapsman (omkring 1878) inhuggit ett vattenståndsmärke till ledning för framtida hydrografiska undersökningar
Fyrstyrelsen tog över ön 1870. År 1871 tillverkades Skrivareklippans fyr på Eriksbergs Mekaniska Verkstad. Fyren försenades på grund av napoleonkriget då lanternorna var beställda i Frankrike. Fram till 1930 tjänstgjorde Skrivareklippan som bemannad fyrplats.
Mäthuset med insegligsfyr (där bryggan ligger) byggdes på nordöstra udden 1887.
Åt Läsögapet fanns en båtuppdragningsplats som använts av Kustupplysningen
År 1937 hyrde kanotklubben Bris byggnaderna av lotsverket som senare köptes av föreningen för 8000 kronor.
Idag ägs ön av Statens Fastighetsverk och fastigheterna av kanotklubben BRIS.
.